Phoenix är namnet på en professionell mördare som av Libyens ledares underrättelsetjänst får i uppdrag att eliminera Israels utrikesminister (anno 1977) eftersom denne minister har lett till förbättrade relationer mellan Israel och flera arabländer. Vi följer Phoenix från det att uppdraget tar form till dagarna då han ska utföra mordet.
Extremt lik Schakalen, och precis som med den hoppas jag genom hela boken att mördaren ska lyckas, vilket han såklart inte gör, fastän han är snäppet vassare. Phoenix som bok är dock mer politisk. Jag
stör
mig
som
fan
på det.
Jag tänker att om författarna har rätt att förstöra en i övrigt tät och spännande roman med sina politiska åsikter (israelvänliga, smått arabförringande – kanske oundviklig kombination?) så har jag rätt att ogilla boken på grund av åsikterna. Dessutom (jag kom på det nu, medan jag är arg) får man aldrig veta varför en så begåvad, 6-språkig, fysiskt fulländad människa mördar andra överhuvudtaget.