En människas tal (Alexander Ahndoril)

4point4.jpg

Den här boken är irriterande lik både Den äkta kvinnan och Den magiska disciplinen, d.v.s.: alltför personlig för att jag ska kunna vare sig bedöma eller relatera till den.

Samtidigt är hans skrivande charmigt på något sätt, med sin ångestmättade vardag. Men boken är väldigt platt då prioriteringar saknas (allt och alla beskrivs lika mycket) vilket gör den jobbig att läsa.

Hur som helst. Andra halvan av boken skiljer sig markant från första, till det bättre. Det är drömskt och suggestivt, precis varför jag läser Ahndoril. Dåligt slut dock.

Annonser

~ av bookplanet på september 30, 2005.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: