Designer Babies (Roger Gosden)

designerbabies.jpg

Jag raggade upp den här boken i skolans bibliotek eftersom den handlar om ett ämne som jag tycker är väldigt intressant, nämligen om framtida möjligheter att påverka våra barn innan de föds. Vissa böcker jag läser känns på något sätt kompletta; som om jag inte hade några invändningar mot någonting i boken, som om inget hade kunnat göras bättre. Men det är en fin balansgång! Jag uppskattar verkligen inte om författare drar sig för att sticka ut näsan eller på annat sätt inte vågar skriva fullt ut. Men det här är en sådan ruggigt bra skriven bok, som är välbalanserad på alla sätt och vis. Värt att betona är dock att den är populärvetenskaplig, vilket kort sagt innebär att allt inte stämmer och att alla sidospår inte utvecklas fullt ut, eftersom den är tvungen att ta upp så mycket på så få sidor, för att ge läsaren helhetsbilden. Det betyder att de små faktafel som i princip är oundvikliga inte beror så mycket på att Gosden är en klantskalle som att det är en väldigt ambitiös uppgift att ge en helhetsbild i så komplexa ämnen som genforskning, evolution, historia och etik i en och samma bok.

 

Gosden börjar med att ge en evolutionär bakgrund till ämnet. Gener är ju på sätt och vis evolution konkretiserat, och evolution är på samma sätt inget annat än gener. Det är viktigt att känna till att människorasen får relativt få barn jämfört med närbesläktade djur, och av den anledningen ger sina barn (som dessutom är värnlösa i ganska många år innan de blir självständiga; jämför med elefanter som i och för sig är gravida i 22 månader men när de väl föds är i så pass moget tillstånd att de kan gå med flocken) mycket uppmärksamhet; speciellt nu i dessa tider då familjer sällan har fler än tre barn. Det säger sig självt att om man vet med sig att man bara ska ha två eller tre barn under sin livstid är det en otroligt viktig investering, och man måste respektera människors vilja att kunna påverka sina barns framtid, samtidigt som man inte kan väja för varje nyckfull önskan hos föräldrarna. Huvudfrågan i boken blir var gränsen går – om vi förutsätter att de kan, hur mycket får föräldrar påverka sitt ofödda barn, vilka rättigheter har de egentligen att styra över ett människoliv så fundamentalt? Som prinsen av Wales (tro det eller ej) uttrycker det: ’[Do] we have the right to experiment with, and commercialize, the building blocks of life?’

 

Det är lätt att inse att prenatala (innan födseln) förändringar kan få svindlande konsekvenser i barnets liv. Inte minst när man i dagsläget febrilt jobbar med att lokalisera generna för intelligens, åldrande, utseende; kort sagt varenda aspekt av framgång som går att tänka sig. För det går inte att komma ifrån att detta faktiskt är framgångshysterin i samhället driven till sin spets; och vilken framgång bättre än att kunna ståta med ett ”fulländat” barn?

 

Som motvikt till allt detta måste man ta hänsyn till att genetiska sjukdomar kan ha minst lika stor (oftast negativ) inverkan på en människas liv. Och vem har rätten att stå i vägen för sådana beslut från föräldrarna? Vem skulle kunna ha tänkas något emot ett fysiskt fullständigt friskt samhälle (förutom medicinföretagen och tv-shop, alltså)?

 

Jag märker att jag springer före mig själv. Som Gosden påpekar många gånger utvecklas genforskningen i ett sanslöst tempo, men det finns många hinder innan människan har absolut makt över ett ofött foster. Han beskriver i boken helt sagolika metoder som används för t.ex. konstbefruktning, men också hur man stöter på oväntade hinder; bland annat har man funnit stora svårigheter i att bestämma kön på foster, trots att det låter så simpelt.

 

Ja, jag har inte ens täckt en tiondel av allt han tar upp i boken i min recension och jag tänker inte heller försöka. Men ni kan ta mitt ord på att Designer Babies är en otroligt bra skriven bok. Här finns vetenskaplig auktoritet och pedagogik i fullkomlig harmoni, kryddat med lagom mycket nördhumor (kom igen… det kunde ni väl förutspå?) och charm. Och inte minst handlar den om ett fascinerande ämne, som ligger närmare i tiden än man kan tro när man lever sitt inskränkta mullvadsliv och tycker att världen är tråkig. Jag är mycket nöjd och kan bara rekommendera.

 

Det är som sagt en populärvetenskaplig bok och man kan störa sig på mycket i nedanstående citat, men jag tycker det är ett bra exempel på hur Gosden använder socioglobala exempel varvat med evolution och historia för att ge en helhetsbild i ämnet:

 

Nowhere are changes in parent-child relationships more dramatic than in modern Chine, where the ‘Little Emperors’ reign. Under legislation initiated in 1979, rural Chinese were allowed a quota of only two children – and urban couples only on. Those who break the law have to pay a penalty of 50,000 yuan (£4,000) and are harassed by officials. This policy, intended to keep the lid on the country’s population of 1.2 billion, is one of the biggest experiments of social engineering ever attempted by a government. There is an old Chinese saying that is now seldom heard: ‘More children, more happiness.’ Today’s society is being turned upside down as an older generation becomes the majority members of the family, with grandparents sharing a parenting role with mother and father. This is called the four-two-one family. On Saturday afternoons in large Chinese cities McDonald’s and Kentucky Fried Chicken outlets are crowded with demanding and overweight youngsters. It is difficult to resist spoiling your one and only child or grandchild, especially if you had a deprived childhood yourself, as so many of today’s parents in China did during an earlier experiment that Mao Zedong set loose on the nation – the ‘Cultural Revolution’. And in an increasingly competitive society there is intense parental anxiety and pressure for children to succeed, with top priority given to education and foreign-language skills. Schools have even had to put up signs forbidding parents from attending the lessons themselves so they can help their child with homework at the end of the day. Parental sacrifice is common as mothers and fathers seek to fulfil, through their child, the ambitions that they were denied when they were young. The one-child policy in China encapsulates in the space of just one generation the many social changes happening at a slower rate elsewhere.

 

Han har även ett slags nördig forskarhumor som är ganska kul emellanåt:

Studies of barn swallows demonstrate just how cautious a polygamous male must be. If his tail streamers are artificially lengthened by adding extra feathers, his aerial display to females is more successful and he raises more chicks. By extending them just a little further, he runs into aerodynamic problems and is less adept at capturing prey and evading hawks. There is a trade-off between safety and sexiness.

 

Om inte annat illustrerar nedanstående citat det jag skrev om ett fullständigt friskt samhälle:

And in a bizarre turn in American courts, cases have even been brought against parents by their offspring for ‘wrongful birth’! Surely, some life is better than none, provided that it is not blighted by pain.

 

Och här levererar Gosden en riktigt rolig känga till anhängare av Intelligent design (det vill säga de kristna som fortfarande inte tror på evolutionsteorin. De brukar framföra bristen på mellansteg i fossilfynden som ett av sina argument):

About a third of the humane genome consists of ‘mobile elements’ in the DNA; and these are kept under control by chemical methylation to avoid chunks of DNA randomly transposing themselves, and sometimes by chance getting into vital genes. Just occasionally a transposition occurs none the less and the effect is like taking a chapter from the Old Testament Book of Daniel and slotting it into Revelation. Some of the big jumps in evolution may have occurred in this way, explaining why the fossil record is discontinuous […].

 

Det är viktigt att komma ihåg att gentekniken inte bara handlar om att alterera människor (varför nöja sig med det när man kan uppnå världsherravälde?):

But the incentives to find ways of separating sperm are great. Quite apart from private patients, there are huge profits to be reaped through helping farmers overcome the 1:1 rule in biology. The dairy farmer wants only cows and the poultry-man only hens, with just the odd bull and cockerel for the purpose of insemination. It is surprising that what appears to be a simple challenge has turned out to be more difficult than making either transgenic animals or clones, though the efforts go on.

 

Jag vet inte exakt vad orden betyder, men det var fint skrivet:

The ability to enhance human appearance and performance would be regarded as a zenith for technology but a nadir for society.

 

Bildspråk har han på lager, denne Gosden. Här pratar han om karriärskvinnor:

By keeping the reproductive anchor on board, some sailed into glittering careers, deferring fertility to some distant port, and until the right man came along.

 

Om manliga graviditeter:

Given the facility with which embryos can implant themselves, doctors could probably establish pregnancy in a male belly after injecting one from a syringe through the skin, and the consequences could be predicted from what happens spontaneously in females. It is unlikely that every embryo would implant, but those attaching themselves to a favourable site, at which they would attract a good blood supply, might survive. Within the first month the father’s urine could be tested for the pregnancy hormone HCG, long before the belly started to swell. And as men are as sensitive to the hormones oestrogen and progesterone, which are produced in large quantities during pregnancy, changes would occur in parallel. The testicles would shrink, just as a woman’s ovaries are suppressed in pregnancy. Hormone action would encourage fat to accumulate on the male thighs, buttocks and breast. In the movie the star kept his old macho chest for the sake of public taste and his reputation, but the film-makers did make one concession for the sake of plausibility – Arnie cried. Along with a bigger appetite, the pregnant man would experience food fads and constipation, nausea and vomiting. Not all of the changes are hormonally driven, of course. Given some encouragement, he would probably succumb to the temptation to gaze into Mothercare windows to complete the reversal of roles.

 

Bara intressant:

Another Australian example, the red kangaroo, goes further in protecting its babies. After a pregnancy lasting less than a month, the joey is born weighing under a gram – compared to the thirty kilograms of the mother. At this stage its development is still rudimentary, but using its more rapidly developing front legs it still manages to claw along a chemical trail in the mother’s coat until it reaches the shelter of her pouch, where it clings on to a nipple for dear life. The joey remains here for the next six months, until the next tenant is ready to take up residence. All at one time, a mother may have an embryo in the uterus, a joey in the pouch and another in the bush bouncing beside her – a very efficient system. There are plenty of examples of alternative modes of ‘pregnancy’, and there is no standard length or form in animals.

Annonser

~ av bookplanet på december 25, 2006.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: