Doktor Zjivago (Boris Pasternak) [1957]

Ett storslaget epos (vad nu det är för något)!

Jag tycks för tillfället bara läsa sådant, som vid en andra anblick visar sig handla om något helt annat. Detta är en kärlekshistoria, som visar sig handla om politik och krig, och vad det gör med människorna. Skämt åsido, det är storslaget, särskilt kärlekshistorien. Och framför allt mycket modigt att som sovjet i Sovjet så öppet kritisera Sovjet.

Han borde ha verkat frånstötande på mig. Vi passerade ju de platser, där han hade gjort processen kort och såg förödelsen i hans spår. Jag hade väntat att möta en rå knekttyp och specialist på straffexpeditioner eller en revolutionär galning och terrorist men fann varken det ena eller det andra. Det är bra när en människa blir en överraskning, när hon avviker från den föreställning, som man på förhand har gjort sig om henne. Att tillhöra en typ är slutet på en människa, är domen över henne. om hon inte kan föras in under någon rubrik, om hon inte är karakteristisk, då fyller hon redan till hälften måttet. Hon är fri från sig själv och har förvärvat sig en smula odödlighet.

Den ständiga skräcken för familjens öde i händelse av hans död grep honom med ohygglig våldsamhet. I fantasin såg han dem redan utlämnade till långsam tortyr, såg deras av kval förvridna ansikten, hörde deras stönanden och rop på hjälp. För att befria dem från kommande lidanden och förkorta sina egna gjorde han med egna händer slut på dem i sin rasande förtvivlan. Han högg ihjäl hustrun och de tre barnen med samma rakknivsvassa yxa som han hade använt när han täljt leksaker åt småflickorna och åt sin lille son, sin älskling.


Han kände sig övertygad om att allt skulle lända honom till det bästa, att han skulle uppnå allt här i livet, skulle komma att utforska allt och försona alla motsatser, tänka alla tankar till slut och finna uttryck för dem.


Jag tycker inte om arbeten som helt ägnar sig åt filosofin. Enligt min mening bör filosofin vara en sparsam krydda i konsten och livet. Att enbart syssla med filosofi är för mig lika besynnerligt som att sitta och äta enbart pepparrot.

Annonser

~ av bookplanet på december 13, 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: