Rasismer 3 – Arbetsmarknadens flexibla förtryck (Anthias, Knocke, Lindberg, Mattsson, Schierup, Wirtén, Wrench) [2004]

Till skillnad från i Rasismer 1 och Rasismer 2 saknar jag i denna bok en röd tråd – exempelvis i den intresseväckande titelns spår. Men istället är det rörigt som bäst, och obegripligt som sämst (Schierup, ffa). Det finns intressanta punkter att ta upp, exempelvis John Wrench:s (vilket knegarnamn!) jämförelse mellan brittiska och danska fackföreningar avseende deras syn på etnisk diskriminering, vad de anser att de har för handlingsalternativ och vad de faktiskt gör.

Förordet börjar med att hamra hem budskapet från de föregående böckerna: rasism och etnisk diskriminering är inte rester i ett annars välfungerande nyliberal maskineri, utan tillhör dess grundbultar.

Wuokko Knocke följer upp med en tillbakablick på efterkrigstidens invandring till de nordiska länderna (Sverige, Norge först med ”gästarbetare” från Ungern, Italien – senare Danmark, sist Finland (som ditintills ffa varit exportörer av arbetskraft) som först på 90-talet började ta emot flyktingar). Enligt Knocke uppgår ”befolkningen med invandrar- och flyktingbakgrund, inklusive föräldragenerationen och barn med en eller två utlandsfödda föräldrar [vida definitioner av ”invandrare”, alltså], till omkring 20 procent.” Att jämföras med Norges 6,6%, Danmarks 7,7%. Sedan 2002 krävs i Danmark nio års oavbruten bosättning innan permanent uppehållstillstånd (åtta år för flyktingar), att jämföras med Sveriges fem. WK spårar pratet om de oöverkomliga kulturella barriärerna till 60-talet, då endast 10% av invandringen var utom-europeisk.

Carl-Ulrik Schierups text var för mig obegriplig, och jag tvingades avbryta efter några sidor eftersom jag blev själsligt förvirrad. Jag vet inte vad den handlar om.

Katarina Mattsson skriver ännu en gång i serien, spårar pratet om ”ekonomiska flyktingar” (och sedermera bidragsberoende, etc.) till slutet av 80-talet/början av 90-talet (Sjöbo-flyktingarna 1988, då 2/3 av befolkningen i Sjöbo röstade nej till att ta emot flyktingar; Ny Demokratis framgångar – som Stefan Jonsson var inne på i Rasismer 1). ”Att [invandrares kompetensbrist] skildras som en effekt av kulturskillnader, snarare än av biologiska skllnader, innebär… en marginell förändring. Grundbudskapet – att ”de andra”, på grund av egenskaper som de kollektivt anses ha eller sakna, tillskrivs en självklar plats i det ekonomiska systemet – är oförändrat.” Alliansens perversa retorik; ”Men bidragssystemen som sådana bidrar också till att det är mycket svårt att ta sig ur beroendet. Det finns en snabb tillvänjningseffekt.” (Ur Fp-motion i riksdagen.) Viktigt att bibehålla historiska perspektivet: ”Den [bilden av invandrare som passiva och bidragsberoende] reproducerar en rasistisk föreställning om att människor i de koloniserade områdena var lata och behövde pressas till arbete på olika sätt. Till exempel ansågs afrikaner och ‘svarta’ vara lata och mindre arbetsvilliga än ‘vita’ och eruopéer, paradoxalt nog samtidigt som de framställdes som särskilt lämpade för hårt kroppsarbete.”

Vidare till Per Wirténs bidrag. Han diskuterar hur svårt svenska facken och ”vänstern” haft för att se rasism som institutionellt (även förekommande i de egna leden, osv):

Försvarsreaktionen är välbekant. Jag har mött den förut. Ofta  påståendet att det inte finns något patriarkat eller strukturellt förtryck av kvinnor, i varje fall inte i Sverige och absolut inte i facket – däremot en hel del manliga rötägg som inte lyssnar, trycker ner, stänger ute och i värsta fall slår kvinnor på käften. Också där har arbetarrörelsen haft förtvivlat svårt att se en maktordning som vsserligen samverkar och integreras med, men i grunden ändå är en annan och nödvändigtvis inte underordnad, den klassiska mellan arbete och kapital.

John Wrenchs intervjubaserade studie visar som sagt olikheter mellan facken i GRB och DK. I GRB, trots att man har haft en extremt fackfientlig regering mot sig och har hälften så höga anslutningstal som i Danmark (med sina höga 85%) har man varit mer konfrontativ, t.ex. reserverat platser i fackens styrelser för svarta, vidtagit åtgärder mot rasistisk diskriminering på arbetsplatser, utbildat medlemmar i att identifiera och ha handlingsalternativ för problemen, etc. Wrench spekulerar i att just den höga danska anslutningsgraden gjort att facken förflyttat sig mot mitten av opinionshavet (ej att förglömma deras påtagligt rasistiska regering sedan 2001, som ändrar förutsättningarna de senaste åren). De danska fackmedlemmar han intervjuar återvänder till att ”i Danmark är det annorlunda”, ”vi gör inte så här”, ”det är odanskt”, etc. Wrench spekulerar i att den ”nationella identiteten” i Danmark fortfarande blir kränkt av att uppfatta landet som mångetniskt och heterogent, medan man i GRB är bortom det stadiet (med det inte sagt att man jävlas mindre med de etniska grupperna). JW menar också att det har att göra med ”den nordiska modellen” – samarbete mellan arbete och kapital, snarare än konfrontation, strejker, etc. Ett observandum är att även det största danska facket är anslutet till deras socialdemokratiska parti – i och med Dansk Folkepartis uppgång har man varit rädd för att partiet ska tappa röster om facket driver ”invandrarfrågor” (vilket förstås är Dansk Folkepartis största seger). Fogh Rasmussens regering avbröt också finansieringen av ”Nämnden för etnisk jämställdhet”, och andra liknande institutioner – i den fria debattens namn.

Floya Anthias avslutande text handlar på något sätt om identitet. Men det var så många ord som sektionalitet, positionalitet, translokering, etc att jag tror att hon bara tävlade med sig själv om hur många begrepp hon kunde döpa om till postmodernistiskt språk på 30 sidor. Totalt obegriplig text för mig, än en gång.

En reaktion på ”Rasismer 3 – Arbetsmarknadens flexibla förtryck (Anthias, Knocke, Lindberg, Mattsson, Schierup, Wirtén, Wrench) [2004]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s