Inledning till marxismens ekonomiska teori (Ernest Mandel) [1967]

IMG_8964

  • Mervärde: ”ingenting annat än penningformen för det sociala överskottet”; det sociala överskottet: ”penningformen för den del av proletärens produktion som han utan ersättning överlämnar till produktionsmedlens ägare.”
  • ”En vara är alltså en produkt som inte frambringats för att direkt konsumeras utan för att bytas på marknaden.”
  • ”Alienationen får ödesdigra följder, exempelvis en fullständig åtskillnad mellan å ena sidan estetisk aktivitet, konstnärlig ambition, skapande drift och å den andra sidan producerande, enbart mekaniska, enformiga sysselsättningar.”
  • ”Den moderna alienationen föds i första hand ur klyftan mellan producenten och hans produkt…”
  • Överprofit: ”drivfjädern bakom hela den kapitalistiska ekonomin”; med det menas att industrin ständigt söker överträffa den profit som igår var tillräcklig, men som idag blivit otillräcklig eftersom konkurrenterna har uppnått samma produktivitet, och därmed kan ta ut samma profit.
  • Kopplingen arbete – värde: föreställer oss ett 100% automatiserat samhälle – inget arbete sköts av människor –> inga löner –> ingen konsumtion –> distributionen av produkter måste ske på andra sätt än försäljning –> ”värdet försvinner”. Detta är en bekräftelse av arbetsvärdesteorin, vilket enligt Marx bestod i att det förenande för produkter och varor var det mänskliga arbetet bakom (”i dess abstrakta mening” – här tror jag inte jag hänger med).
  • Handel: V-P-V (vara-pengar-vara; t.ex. bönder som säljer grödor och köper häst/skor/etc.) visavi P-V-P (handelsmannens operation; som saknar mening om värdet i slutet är detsamma som i början, med andra ord drivs av profit). ”Det förkapitalistiska samhällets övergång till det kapitalistiska innebär kapitalets inträngande i produktionssfären. Det kapitalistiska produktionssättet blir det dominerande, den viktigaste formen för social organisation, och kapitalet spelar inte längre rollen av mellanled och exploatör av icke-kapitalistiska produktionsformer utan tillägnar sig produktionsmedel och ingriper i produktionen i egentlig mening.” (Det kapitalistiska produktionssättet anses av Mandel ha två kännetecken: producentens skiljande från sina produktionsmedel och dessa medels ansamling i händerna på bourgeoisin.)
  • Motsättning kapitalism-feodalism: så länge den livegne äger tillräckligt med medel (jord) för att försörja sig själv är han inte tvungen att sälja sin arbetskraft, och kapitalistisk produktion är omöjlig. Å andra sidan fanns de utan dessa medel: ”Det var inte få av medeltidens städer med Florens, Venedig och Brügge som goda exempel där en ”arbetsmarknad” uppstod under 1100-, 1200- eller 1300-talen. På en plats i staden samlades varje morgon fattiga människor som inte tillhörde något skrå, inte var gesäller och inte ägde några medel för sitt uppehälle och väntade att någon skulle hyra deras tjänster för en timme, en halv eller hel dag o.s.v.”
  • ”Om man vill veta om det proletära tillståndet håller på att försvinna eller tvärtom breder ut sig är det alltså inte så viktigt att studera arbetarnas och tjänstemännens medellön som att jämföra denna lön med medelkonsumtionen, d.v.s. sätta de möjliga besparingarna i förhållande till kostnaderna för ett nytt företag.”
  • ”Realiserandet av mervärde innebär alltså försäljning av varor under sådana omständigheter att det sammanlagda mervärde som av arbetarna frambringats vid varornas framställning betalas av köparna.” (Som helst är samma stackare som tillverkade varorna…)
  • Bra citat: ”Kapitalismen har fötts ur den fria konkurrensen och kan inte tänkas utan konkurrens. Men den fria konkurrensen skapar koncentration och koncentration skapar den fria konkurrensens motsats, monopolet. ”
  • ”Om man jämför ekonomin i dagens stora kapitalistiska länder med den före första världskriget lägger man genast märke till den mycket viktiga strukturella förändring som har inträffat. Den är resultatet av militärutgifternas ökning i statsbudgeten, vilken före 1914 upptog 5-6 % av nationalinkomsten medan den i dagens kapitalistiska stater utgör 15-20 %, ja ibland tom 30 %.”
  • ”Man måste emellertid inse att bakom idén om uppskjuten lön  [t.ex. genom socialförsäkringsfonder] ligger klassolidariteten. I realiteten är inte sjukkassorna o.s.v. grundade på principen om ”individuell kompensation” (var och en tar ut det som han betalt in eller som arbetsgivaren betalt in åt honom) utan på principen om försäkring, d.v.s. på den matematiska risken, d.v.s. på solidariteten: de som inte råkar ut för olyckor betalar för att de som gör det ska kunna skyddas helt. Den princip som ligger under denna praktik är klassolidaritetens d.v.s. arbetarnas intresse av att hindra uppkomsten av ett underproletariat.”
  • ”Men i och med att ett effektivt system för arbetslöshetsförsäkring har kommit till stånd dämpas krisens kumulativa verkningar och ju mer arbetslöshetsersättningen höjs desto mer motverkas krisen [precis vad ledande ekonomer som t.ex. Krugman säger idag]. Om den t.ex. uppgår till 60 % av lönen betyder inte ett avskedande ett bortfall av hela lönen utan bara av 40 %. 25 % arbetslösa i ett land betyder bara 10 % i minskade inkomster. Köpen av konsumtionsvaror minskar därför inte så mycket och krisen inom denna sektor blir heller inte så kraftig etc. Kort sagt: krisen upphör att utvecklas i spiralform – den har stoppats på halva vägen. Det som idag kallas ”recession” (tillfällig tillbakagång) är ingenting annat än en klassisk kapitalistisk kris som har dämpats främst genom effekten av socialförsäkringarna.”
  • ”Grundorsaken till denna ständiga inflation är rustningssektorns betydelse i de flesta stora kapitalistiska länders ekonomi. Ty produktionen av krigsmateriel har den egenheten att den skapar köpkraft genom sina löneutbetalningar på exakt samma sätt som konsument- och kapitalvaruindustrin – i fabriker som tillverkar stridsvagnar eller gevär betalar man löner liksom i maskin- och textilfabrikerna och fabrikernas kapitalistiska ägare stoppar på sig profit precis som kapitalisterna i järn- eller textilindustrin – men i utbyte mot denna tillkommande köpkraft kastas inga nya varor ut på marknaden.” (Inflation som ”okompenserad” köpkraft.)

Må det förslå så, förty mina ord tyngs av sin förgänglighet.

Boken finns i sin helhet tillgänglig här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s