Personal recollections of Joan of Arc (Mark Twain) [1896]

joan of arc

Hopplöst naiv och idealiserande bok, som får mig att undra om Twain var vid sina sinnens fulla bruk vid skrivandet. Denna bok är inget annat än ett dyrkande av Jean d’Arc, enligt temat ”such a product from such a soil”; i en tid då hopplöshet, feghet och barbari var kutym i Frankrike (ockuperat av England), var hon raka motsatsen, endast överträffad av Jesus Krist. I sin hyllning till henne passar Twain, som vanligt, på att dela ut några stick mot kyrkan och överheten:

…she was all these things in an age when crime was the common business of lords and princes, and when the highest personages in Christendom were able to astonish even that infamous era and make it stand aghast at the spectacle of their atrocious lives black with unimaginable treacheries, butcheries and bestialities.

Så varifrån kommer allt detta? Det är pöbelns eviga rätt att spekulera i offentliga figurers liv, och jag dristar mig därför till att föreslå ett samband mellan författarens dotters unga bortgång i meningit samma år, och denna hyllning till en evigt ung, ljuvlig och rättfärdig änglafigur. Jag har svårt att annars förlika jämlikhetsbudskapet i Twains andra böcker (inte minst The Prince and the Pauper, 1881) med Jean d’Arcs gudomligt utvalda öde och kristusliknande ledarskap.

Historien är känd, jag ska inte tråka oss med den: ung lantlig flicka som är i kontakt med ärkeänglarna, som säger henne att hon ska befria Frankrike från engelsmännens ok, omvärldens och inte minst de franska generalernas skepsis går över till hänförelse och tillit i ljuset av hennes aura av rättfärdighet, hon drar ut i strid och snarare idén än krigaren ”Jean d’Arc” gjuter mod i soldaterna som slutligen slår tillbaka engelsmännen. Och här tar boken slut, det stora sveket mot henne antyds endast, och parallellerna till kristendomen kan inte missas av någon.

Jag vill endast nämna en intressant bifigur, ‘the paladin’, som Twain beskriver med stor kärlek. Denne mytoman skryter boken igenom med sina bravader i strid, till åhörarnas stora förnöje, trots att alla hans åhörare mycket väl vet att sanningshalten är, låt oss säga, ”betydligt överdriven”, och hans historier har en dynamisk tendens att ständigt förbättras:

At first when the Paladin heard us tell about the glories of the Royal Audience he was broken-hearted because he was not taken with us to it; next, his talk was full of what he would have done if he had been there; and within two days he was telling what he did do when he was there. […] The first night the governor spoke of him as a youth without name or ancestry, but ”destined to achieve both”; the second night his uncle the governor spoke of him as the latest and worthiest lineal descendent of the chiefest and noblest of the Twelve Paladins of Charlemagne; the third night he spoke of him as the lineal descendent of the whole dozen [!]

Innan jag slutar ska jag spekulera ännu mer hejvilt. Twain ger sig på kyrkan med – t.o.m. för honom – osedvanligt stark syra. Skrider han månntro till försvaret av sin dotter? Eller är det sin egen kamp mot allmän dumhet, vidskepelse och fördomsfullhet han beskriver?

Oh no; it was a great bench of priests and monks – profoundly leaned and astute casuists – renowned professors of theology! Instead of setting a military commission to find out if this valorous little soldier could win victories, they set a company of holy hair-splitters and phrase-mongers to work to find out if the soldier was sound in her piety and had no doctrinal leaks.

Kanske Twains biografier och brev kan ge klarhet.

Ps. ”Spionen” på tåget klottrade i denna bok.

increment = ökning
usufruct = nyttjanderätt
casuist = kasuist, sofist, ordvrängare, ”brännvinsadvokat” (person som avgör i moraliska frågor; ordet har som synes negativ klang, troligen använts för att beskriva lärda ormtungor med stor vokabulär som man inte kunde argumentera mot med ord, men där man alltid fick känslan att de ville manipulera och förfalska. Därja, ännu mer spekulation.)
Annonser

~ av bookplanet på september 12, 2013.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: