Landet utanför (Kristina Mattsson) [2010]

landet

Mattsson undersöker urbaniseringen genom dess spegelbild, dräneringen av landsbygden på ekonomisk, social och kulturell kraft. Det är måhända ett intressant grepp, men analysen är vattnig och utgörs av anekdotiska historier samt kommentarer från nätet. En röd tråd saknas, liksom en slutsats. Vi vet redan att statliga institutioner (Posten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen) och företag (banker, butiker) liksom infrastruktur och transportmedel avvecklas.

Men vad är historien bakom urbanisering? Det nyfödda och svultna industrikapitalets skrikande hunger efter arbetskraft. Hur passar det in i dagens ”post-industriella” värld? Vad fyller urbaniseringen för funktion? Vad fyller dräneringen av landsbygden för funktion? Vi får inga bra svar på dessa centrala frågor. Naivt lästa EU-rapporter och anonyma bloggkommentarer skymmer sikten. Men ibland när Mattsson försöker bredda sitt perspektiv kommer hon något på spåren, som när hon kopplar Sveriges ekonomiska tillväxt i efterkrigstiden till utslitning av befolkningarna på orter kring orterna med tung industri – hela Sverige tog vinsten, landsbygden betalar priset än idag. Beskrivningen av super-landsbygden Åre är också intressant, tack vare att KM skärskådar kulturen och konsumtionspsykologin:

Åres framgång ligger i att man lyckas väldigt väl med denna anpassning [till konsumtionskulturen] och blivit mer exklusivt, mer stockholmskt än Stockholm självt. Vad bygder behöver är inte ett huvudinnehåll av naturskönhet, utan en natur som duger som bakgrundstavla till shopping, glasskiosker och restauranger.

Turisten vill erbjudas variation i en väl avvägd balans mellan trygghet och äventyr. Jakten på det orörda och genuina måste gå att kombinera med shopping, bekvämlighet och trygghet.

Det är när det kommer till principidiskussioner och mer djuplodande ideologi som Mattsson känns lättviktig. Å ena sidan hyllar hon Norges politik för att den strävar efter att människor ska vilja bo i hela landet (istället för den svenska, som ska ha prioriterat ”tillväxt” och därmed inte uppmärksammat flytten från landsbygden), å andra sidan anser hon att energiproducerande kommuner (som Ragunda) ska få finansiera sig med kraftverkens intäkter. Var finns jämlikheten i det? Och vad är så statens roll?

Likaså hänfaller hon åt rent struntprat när hon låter officiella siffror och rapporter från EU-kommissionen eller Världsbanken eller någon annan auktoritär myndighet svepa med henne. Hon använder makthavarnas språk för att formulera den ”demografiska utmaningen” (som inte existerar, tack vare att alla länder har ekonomisk tillväxt i form av produktivitetsökning) och förklara för oss att ”[o]m inte politiken hittar vägar så hotas Europas tillväxt och vitalitet allvarligt…” Därifrån är steget inte långt till att se kapitalismen som frälsaren i nöden, istället för grundproblemet. Om bara ett storföretag kunde etablera sig i vår landsbygdshåla! Om bara kvinnor fick äga mer jord i tredje världen – då kunde könsrollerna förändras! Det blir en uppmaning till folk att stå med mössan i hand, och hoppas på storkapitalets gunst.

(Jag blir också intresserad av hennes kritik av Mike Davis’ Planet of slums, som jag ska se till att läsa snart. KM menar att Davis fått allt om bakfoten: slumbefolkningarna hon har träffat vill absolut inte tillbaka till landsbygden, och hon identifierar en entrepenörsanda hos tuggummiförsäljare som han uppenbarligen har förbisett.)

Annonser

~ av bookplanet på mars 17, 2014.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: