Propaganda (Edward Bernays) [1928]

bernayspropaganda

[Läst som Bernays – Propaganda (how the media molds your mind) (1928); framsidan är inte ”min”.]

Bernays bok har en uppfriskande ärlighet som en aldrig skulle få från PR-folk idag. I min mening har det sin grund i att PR och propaganda i sin ursprungliga form inte var negativt associerade, utan tvärtom sågs propaganda så sent som under andra världskriget – naturligtvis endast de allierades – som något nödvändigt och gott, en del i krigsinsatsen. Än idag finns det många nostalgiska samlare av propaganda-parafernalia från den tiden (”Uncle Sam needs you!”). Efter andra världskriget kom propaganda att associeras med nazism (senare även kommunism/stalinism) och begreppet kom att i praktiken betyda statlig hjärntvätt i onda avsikter. Trots att staten och framför allt kapitalet sedan dess har konsoliderat sitt grepp över människors tankar och idéer har ord som propaganda ingen plats i den offentliga diskursen. Med risk för att låta freudiansk är detta i sig ett tecken på hur framgångsrik tankekontrollen är: offren har internaliserat de tillåtna ramarna för diskussion och tillämpar självcensur. Reklamen, en raffinerad variant av propaganda utan de eventuella upplysnings- och utbildningsvärden den kunde tänkas ha (mer om det nedan), ses som en irriterande, allestädes närvarande men i grunden oskyldig företeelse. Konsumtionssamhället beklagas (ur miljösynpunkt) och bortsett en del gräsrotsrebeller som lever av slängda livsmedel finns det ingen djupgående kritik av att vårt beteende redan från barndomen aktivt styrs mot en falsk och ytlig konsumerism för att hålla en uppblåst kapitalistisk ekonomi vid liv.

Så nog är propaganda mer relevant än någonsin idag.

Enligt Bernays’ sätt att se på demokrati – som en vit, välbärgad man i USA – är den en oumbärlig del av ett demokratiskt samhälle. Här är vissa tekniska förtydliganden på sin plats; demokrati innebär för Bernays att en politisk och intellektuell styr de korkade massorna som inte begriper sig på sitt bästa (”the intelligent minority who know how to regiment and guide the masses”). Demokrati innebär också att alla i teorin har samma möjlighet att propagandera för sin sak (vare sig det gäller kvinnor för kvinnlig rösträtt, lärare som vill ha högre löner, eller som det oftast gäller: företag som vill sälja produkter eller militärapparater som vill hetsa till krig och upprustning). Att det sedan råkar bli så att statsapparaten, militären och storföretagen alltid får sin propaganda igenom medan ”progressiva” frågor (som oftast går stick i stäv mot deras intressen) marginaliseras och stigmatiseras, är inget som besvärar den gode Bernays – vi bor i ett fritt samhälle, ergo: om propaganda lyckas, är det för att de fria människorna accepterar dess idéer. Liksom många andra förmenta liberaler är han maktblind, när han påstår att alla har samma chans att organisera sig och få gehör för sina idéer.

Som jag antydde inledningsvis ser Bernays propaganda som ett neutralt verktyg – den kan användas i upplysningssyften; exempelvis kampanjer för att få skolor att servera barnen mjölk, lika väl som för att mobilisera ett helt folk för krig. Det finns rentav en ”ethical code” för propaganda, som stipulerar att lögnaktiga påståenden och bedrägerier inte kan tillåtas (vad återstår isåfall av reklam?). Han uppvisar en skenbart progressiv sida när han beskriver kvinnors kampanjer för frågor som män troligtvis förbiser (kvinnlig rösträtt, m.m.) eller att lärarna måste tillämpa propaganda bättre för att upplysa allmänheten om utbildningssystemets betydelse och därmed få upp sina löner. Detta är teoretiskt en tilltalande tankemodell, och det finns anekdotiska exempel på ”samhällsnyttig” propaganda i vårt samhälle idag, exempelvis: kampanjer mot smittsamma sjukdomar (vaccination, hygien, symptomigenkänning), trafikolyckor (www.slutarattsurfa.se) eller dylika synbart apolitiska syften. Men den skildringen är knappast oproblematisk i dagens hyperkapitalism: bakom varje kampanj döljer sig skilda intressen och lobbygrupper. Nolltolerans mot trafikolyckor? Förlorade intäkter och höjda säkerhetskostnader för bilindustrin. Vaccination mot nya influensan? Miljardbelopp i vinster för läkemedelsindustrin. Servera mjölk i matsalen? Storbråk mellan mejeriföretagen för att sälja sin ”produkt” (för att inte nämna att det spräcker kommunernas skolbudget). Frågan är om det ens går att tänka en enda tanke som inte gynnar något intresse och missgynnar ett annat. Att inse samhällets konfliktfyllda natur är därför ett första steg mot progressivt tänkande, och de flesta försök att släta över konflikterna syftar till att befästa status quo; d.v.s. gynnar de redan välgynnade.

Bernays’ öppna och ibland lyriska språk är en av bokens styrkor:

[Modern propaganda] is regimenting the public mind every bit as much as an army regiments the bodies of its soldiers.

[…]

…making of those supposedly powerful beings, the leaders of public opinion, mere bits of driftwood in the surf. [EB talar om en upprörd allmän opinion.]

[…]

…an imperial Wizard, sensing what is perhaps hunger for an ideal… [Propagandisten som magiker.]

Han är högst medveten om språkets betydelse. Exempelvis redogör han för hur s.k. ”evacuation hospitals” i första världskrigets Storbritannien kritiserades hårt för den spartanska vård de gav, vilket regeringen i ett genidrag löste genom att döpa om dem till ”evacuation posts”, och därmed förändra allmänhetens förväntningar. Likväl skriver han, med inponerande psykologisk insiktsfullhet, om hur modern propaganda inte kan tillåta sig att rakt på sak plädera sin sak. Snarare bör den sträva efter ”removing sales resistance” (en av de mest fantastiska fraser jag har läst på länge!). Företag som Coca-Cola, Disney, Nike och många andra har exemplifierat detta med bravur, genom att lansera ”livsstilar” där produkterna är en väsentlig del. Han beskriver också hur en modern propaganda ”dramatiserar”, med andra ord väcker nyfikenhet och installerar de rätta frågorna i allmänhetens tankar, vilket oundvikligen kommer att leda dem till det eftersträvade svaret (och då med den stora fördelen att de tror att de har tänkt det själva), snarare än köra ned ett budskap i halsen på dem.

Jag vill avsluta med min huvudsakliga invändning mot Bernays’ text, en jättelik paradox mitt i sakens kärna. Å ena sidan hävdar han nämligen att industri och allmänhet lever i en ömsesidig symbios (”healthy relationship”), där industrin numer har lärt sig att respektera och foga sig efter den allmänna opinionen. Detta förutsätter en fri och oberoende allmänhet, och han skriver på ett ställe att

The public is not an amorphous mass which can be molded at will.

Å andra sidan hävdar han

The voice of the people expresses the mind of the people, and that mind is made up for it by the group leaders in whom it believes and by those persons who understand the manipulation of public opinion. It is composed of inherited prejudices and symbols and cliches and verbal formulas supplied to them by the leaders.

Väger man samman dessa två påståenden återstår inte mycket till ”healthy relationship”, men vi lär oss desto mer om Bernays’ konservativa och unkna sätt att se på pöbeln som en bråkig, trögtänkt massa som bör hållas i schack med utsökt propaganda, medan de stora pojkarna sköter samhället. De bland pöbeln som är litterata och intelligenta bör ställa sig vid bordskanten med mössan i hand och be herrefolket om smulor:

And since social service, by its very nature, can continue only by means of the voluntary support of the wealthy, it is obliged to utilize propaganda in its modern sense. [Min kursiv.]

Ps. Mycket fruktbar diskussion i bokcirkeln.

  • catspaw = dupe, tool
    gregarious = sociable, fond of company
Annonser

~ av bookplanet på november 9, 2015.

Ett svar to “Propaganda (Edward Bernays) [1928]”

  1. […] var mina vänner munkarnas avsikt att jag skulle börja i Propagandahögskolan i Italien för att sedan bistå dem med att omvända islänningarna från den lutherska […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: