Lenins kyssar (Yan Lianke) [2004]

Det postmoderna återuppvaknandet av en magisk realism med huvudet bland molnen är nog ingenting för mig. Lenins kyssar tillfogas skaran abstrakta och obegripliga böcker men verkar subversiva och kommer från ett auktoritärt land så därför nödvändigen [jag skapade just det ordet, ja] bör hyllas till skyarna.

Själv slutade jag läsa vid sidan 142 och väntade då fortfarande på någonting som skulle göra boken läsvärd, sympatisk eller ens riktigt intressant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s