Farsoter och handikapp (Bo Andersson) [2004]

En mycket intressant, om än anekdotiskt utformad, bok om människans förhållande genom tiderna till sjukdom, handikapp, lemlästning och sinnenas oförmåga. Denna historia sträcker sig mycket längre än vi tror. De första tandproteser tillverkades av djurtänder i det gamla Romarriket (kanske till följd av befolkningens tandlöshet på grund av blyförgiftning orsakat av blytäckta akvedukter). Likaså är de första glasögonen många hundra år tillbaka i tiden. Den första avbildningen av en poliodrabbad är från faraonernas Egypten. Och så vidare. Bokens styrka är dess brokighet, dess rastlöshet och sprudlande historier. Precis som författaren beskriver är den snarare till för att väcka nyfikenhet än fungera som referensverk.

Olika sjukdomar har i olika tider uppburit varierande status: de spetälska sågs som fördömda av Gud och skulle förvisas. Å andra sidan var syfilis mer komplext, och kunde i vissa kretsar tas för en ”finare” sjukdom. Här om dess genombrott i Europa:

I Europa kom det stora utbrottet av syfilis i samband med Frankrikes belägring av Neapel 1494-1495. Många spanjorer deltog som legosoldater på den franska sidan. […] Belägrare och belägrade skyllde på varann och med namn som den franska sjukan (neapolitanarnas uttryck) och neapolitanska sjukan (fransmännens) inleddes en verbal och psykologisk krigföring, som i takt med att smittan spreds vidare runt om i Europa snart tog sig alltmer groteska uttryck. Portugiserna talade om kastilianska sjukan. Engelsmännen sade spanska kopporna och tyskarna fransosen; fransosen var länge ett vanligt namn på syfilis även i Sverige. Turkarna talade om de kristnas sjukdom och de kristna talade (liksom perserna) om turkarnas sjukdom… Och så där kunde det säkert ha fortsatt länge till om inte en italiensk läkare och poet, Girolamo Fracastoro, år 1530 hade publicerat en lång lärodikt om en herde, Syphilis, som uppfört sig olämpligt och som därför av Apollon (läkekonstens gud) straffas med den hemska sjukdomen.

Kolera var likaså de fattigas sjukdom och närmast självorsakat:

Det gamla klassföraktet hade genom koleraepidemin fått en vetenskaplig legitimitet, skriver medicinhistorikern Karin Johannisson… koleran kunde vara ”en naturlig utslagningsprocess för att dämpa underklassens tillväxt”.

https://i2.wp.com/i.findmypast.com/websites/us/images/StockPhotos/19th_century_cartoon_of_King_cholera_web.jpg

Om Pär Lagerkvists ”Dvärgen”:

…så inarbetad och självklar var då vulgärbilden av den ondskefulle dvärgen att ingen ställde några frågor om det berättigade i att som symbol för den nazistiska ondskan välja en fysiskt handikappad som knappast skulle ha fått chansen att överleva om Hitler triumferat.

Carl Ulrik Sondén, överläkare vid Danvikens hospital, 1847:

En föga nyttig, men dock temmeligen allmän förströelse förskaffas våra dårhushjon, serdeles sommartiden, då om söndagarna en mängd råe nyfikne infinna sig för att begapa och förlusta sig åt de olyckliges besynnerligheter. Skulle Läkaren vilja helt och hållet förhindra detta oskick, så kan han det blott ofullständigt, då bland hopen vanligen befinner sig en eller annan anhörig till någon patient, som altid anser sig ega anspråk på fritt tillträde. Och han utsätter sig för klander, om han för den sjukes bästa, för möjligheten att få honom frisk, anser nödigt att för någon tid förvägra anhöriga eller bekanta att besöka honom.

Provinsialläkare Magnus Bergman, 1825:

…svänggunga, som är det häftigast verkande medlet… består af en stol, hvari dåren fästes, och som kringsvänges med en så otrolig hastighet, att man blott några minuter står ut med dess häftiga inflytelse.

Författaren (som har ådragit sig dövhet) gör denna intressanta reflektion:

Jag får tillstå – och vem som vill må tycka illa därom – att i valet mellan grotesken och det sentimentala sättet att se på handikapp har jag oändligt mycket lättare att föredra den förra. Grotesken får inte förväxlas med satiren. Satiren avser att såra, den gömmer ett förakt. Grotesken, däremot, är en världsåskådning – allmänt respektlös, överdådigt munter, utan några illusioner om människans lust eller avsikt att göra sig bättre än hon är.

Dödens dubbla ansikte som både manligt och kvinnligt utforskas – dels allsmäktig (manligt attribut) och försåtlig, lömsk (tillskrivs, förstås, det kvinnliga):

Mors, dödsgudinnan, var dotter till Erebus, det underjordiska mörkrets härskare, och Nox, nattens gudinna. Nox var i sin tur dotter till Chaos, det omätliga och tomma världsrum som fanns före skapelsen.

  • poliós – grå; grå substans

  • apelsinflicka – flickor och kvinnor gick i krogar och kulturställen med förevändning att sälja apelsiner; illa dold prostitution

  • hysteri – livmodern behövde ”slem” (som fanns i nervsystemet), om det inte fick det började den vandra genom kroppen – om den fastnade i mellangärdet påverkades andningen, andra lokaler gav andra symptom. När livmodern så blev mätt på slem vandrade den tillbaka till sin plats.

  • Ignaz Semmelweis dog av blodförgiftning efter två veckor på ett sinnessjukhus i Wien, av ett sår han ådrog sig i handen vid handgemäng med sjukhusets vakter vid intagningen!

  • Det troddes förr att en gravid kvinna som såg en hare av chocken skulle föda ett harmynt barn. En orm ledde till ”ormögdhet”, titt genom nyckelhål gav ett vindögt barn, bevittnande av ett slaktdjurs dödsryckningar medförde epilepsi.

  • ”Paracelsus” (Aureolus Philippus Theophrastus Bombastus von Hohenheim), schweizisk läkare, ”toxikologins fader” och förespråkare för ”singaturlära” (att flora och fauna representerar sjukdomar och botemedel, att medicin handlar om att matcha rätt ört med rätt sjukdom). Gav sig själv namnet ”Celsus jämlike” – Paracelsus.

  • ”Tiggarbricka” på 1500-talet: plåtbricka som skulle bäras av tiggare som annars riskerade straff.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s