Kapitalet, överheten och alla vi andra (Göran Therborn) [2018]

Therborn målar med svepande penseldrag fram bilden av dagens svenska samhälle, där en tillbakatryckt majoritet domineras av en extremt liten andel som äger större delen av landet, helt i paritet med USA eller Sydafrika. Hans historiska överblick över hur de materiella förhållandena skiftat till kapitalets fördel sedan 70-talet är mäkta imponerande, även så hans språkbruk. Förmågan att uttrycka allt han får sagt i en så kort bok som denna (ca 150 sidor) är något utöver det vanliga.

En kvalitativ skillnad i kapitalet som han trycker på är värd att betona. Emedan forna tiders industrikapital faktiskt investerades i produktion av något (ofta av människor med viss insyn, förståelse och möjligtvis viss yrkesrespekt för sina arbetare) så har den accelererande övergången till finanskapital förflyktigat pengarna, flyttat dem till fablernas land där människoliv är helt ovidkommande i förhållande till profiten och de som sitter bakom spakarna är ”finansvalpar”, konsulter, investerare och annat löst folk med snitsiga yrkestitlar och oklar samhällsfunktion. Ett illustrativt exempel är hur Stockholmsbörsen gått från att motsvara 12% av BNP till 180% (!).

En följd av utvecklingen är att demokratin kraftigt underminerats (ännu mer än tidigare). Therborn belyser det genom exemplet ”vinster i välfärden”, där L, KD, C och M har 30-50% väljarstöd för vinsstak i välfärden men deras folkvalda i 0-2% av fallen anser att det är en bra idé!

Även om han skriver under Katalys’ paraply får det erkännas att han är relativt öppen i sin kritik av socialdemokratin för att ha vänt kappan efter vinden och i flera fall lett utvecklingen åt katastrofalt fel håll. Dock stör jag mig på att han upprepar Feldts parafrasering av Palme ”Gör som ni vill, jag begriper ingenting” angående ekonomin. Låt oss komma ihåg att källan är Feldt, med tydliga motiv att smeta av högersossestämpeln på någon betydligt mer idoliserad som Palme, kanske för att kasta ett sken av att besluten var olyckliga tekniska misstag, snarare än ideologiska. Att S i all välmening tryckte på fel knappar, snarare än att S har legat vid kapitalets byk och diat i flera generationer.

Allt som allt en bok i ett mycket intressant och lättläst format. Tyvärr i mångt och mycket en predikan till de redan frälsta. Om trenden någon gång vänder, och kapitalets förtrollning bryts, blir det en historisk milstolpe att återvända till och begrunda hur vi någonsin kunde leva i ett så tokigt konstruerat samhälle.

~~~~~~~~~

Skärskådar ”klassprägling”:

Upplevelselitteraturen har uppehållit sig mycket vid kulturella klassmarkörer, bordsskick, heminredning, klädval, musiksmak. litteratursmak med mera. Sådana markörer kan förvisso användas som maktinstrument för att få personer från en annan klass att känna sig osäkra, underlägsna, skamsna. Men överklassens makt har en hårdare grundval än så, och 1900-talets historia har visat att kulturell arrogans och snobbism är ganska maklösa gentemot kollektiva upprorsrörelser, från arbetarrörelsen och kvinnorörelsen till punken.

Viktigare för klassamhällets fungerande är den grundläggande sociala klassprägling som klassamhället ger varje ny generation. Klassamhället sätter sin stämpel på sina olika klässers kvinnor och män genom uppväxtfamiljernas livserfarenheter, bostadsmiljöerna (barnens och de vuxnas), utbildningssystemets olika vägar, de sociala kontakterna, umgängeslivet. yrkespositioner, de ekonomiska resurserna. Stämplarna har många nyanser och sprickor. Här kan vi bara skissera några konturer. Ekonomiska resurser och utsikter, stora eller små, nya eller ärvda, är vanligtvis de tyngst vägande. De bestämmer i hög grad hur och var man bor, vilka kläder och vilken fritid man har råd med, var ens barn kan studera.

Entrepenörskap, Skolverket (så skrämmande!):

I ett remissutlåtande 2016 underströk Skolverket den förhärskande ideologilinjen: ”Skolverket vill uppmärksamma att entreprenörskap i skolan är ett perspektiv i läroplanen som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Det är av vikt att skolans uppdrag att stimulera elevernas entreprenöriella förmågor inte isoleras till enstaka ämnen.”

Rövare, pirater och banditer har inget att komma med mot dagens plundrare:

Private equity eller utköpskapitalism går ut på följande: i. Man lånar pengar för att köpa företag utanför börsen eller för att köpa ut företag från börsen. 2. Genom komplicerade bolagsbildningar ordnar man det sedan så att lånekostnaderna betalas av det köpta företaget. 3. Man styckar upp företaget, slår ihop det med ett annat och/eller omorganiserar det på annat sätt för att öka lönsamheten. 4. Efter något eller några år säljer man företaget till en ny %are, förhoppningsvis till flerdubbelt högre pris. 5. Genom att bolla kostnader och vinster mellan olika ägda bolag, med åtminstone något registrerat på en skattefri ö (oftast en rest av det brittiska imperiet), undgår man att betala skatt. Har man på så sätt lyckats bli rik går man vidare till steg B. Då inrättar man en fond. där stora investerare, inklusive försäkringsbolag och pensionsfonder, inbjuds att satsa kapital. Och sedan börjar det om på nytt, men nu från en mycket högre nivå.

Små intressanta faktoider:

  • Hög andel 65+ i relativ fattigdom (definierat som mindre än 60% av medianinkomsten i samhället) på 17% (EU-snitt 14%, Danmark 8%)
  • Relativ fattigdom har fördubblats
  • Gemalto tillverkar pass i Sverige åt Polismyndigheten (monopol)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s