Vi måste prata om Kevin (Lionel Shrivner) [2003]

shriver

Är det här värt din tid, eller min? Jag kan varmt rekommendera denna Ordfront-artikel (notera det ironiska i att Ordfront står som utgivare), som uttömmande tar itu med den här sortens böcker.

Kort sagt fyller den här… ”boken” ett par funktioner:

  1. det finns ondska, dvs elakhet och isolering som inte är mänsklig
  2. ondskan visar sig tydligt, och tidigt
  3. de som utför skolmassakrer är onda

Det är en väldigt betryggande sensmoral, för att komma från en litterär nolla som Shriver. Jag misstänker visserligen att Ordfront inte anlitade sin bästa översättare till det här jobbet – vilket märks i vissa meningar – men dialogen är så usel att inte ens Sveriges alla poeter hade kunnat rädda den om de så hade börjat hjärtlungräddning på den. (”Men jag älskar New York!” Eller nr 1 på min lista: (grannen knackar på och utbrister något i stil med ”Tycker ni det är roligt när er son förstör min unges leksaker?”) ”Hoppsan, ta det lugnt, Rog! Kritisera gärna folks humor, men du får väl dra skämtet först.”)

Vad kan jag säga om Handlingen? Kevin är Hin Håle, ända från födseln (som han gör ondskefullt utdragen), till hur han vägrar ta mammans bröst, hur han skriker, hur han tittar, hur han leker…

Karaktärerna då? Jag är ledsen DiCaprio, det här är inte din planka heller… Ungefär sådär trovärdiga låter de. Mamman, de facto berättaren, är en evigt patetiskt namedroppande märkesfetischist, som får stereotypen om den dumme amerikanen att framstå som ett geni.

Det gör faktiskt ont i ögonen att läsa den här smörjan. Det var bra många år sedan jag läste något så urbota korkat. Även om jag läser Nietzsche, eller Milton Friedman, finns ju i alla fall något slags rim och reson, någon slags tänkande mänsklig varelse på andra sidan texten. Den här boken är som att krypa in i Hollywoods livmoder, peta hål på ett okläckt ägg, och sen leka med det halvt utvecklade slemmet därinne.

Jag kan bara avsluta på ett sätt, med ännu ett favoritcitat. Mamman har just fött parets andra barn:

Jag försökte dra in dig i en diskussion om namn, men du var inte intresserad; vid det laget hade Gulfkriget börjat, och det var omöjligt att dra din uppmärksamhet från CNN.

<gapskratt>

Advertisements

~ av bookplanet på april 8, 2013.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: